Grodor, återvätning och våtmarker
- Nature restoration
Vad betyder egentligen återvätning? Varför gör man en inventering av grodor? Och hur planerar man våtmarker? Det är några av de frågor vi ställde Fredrik Engdahl och Ea Baden från Ekologigruppen.
Ekologigruppen är ett konsultföretag med en stark värdegrund baserad i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Företaget verkar tvärvetenskapligt och är drivande i kunskaps- och metodutveckling inom grön samhällsplanering och naturvård.
Läs om tre spännande uppdrag som Ekologigruppen arbetar med och få inspiration till hur du kan använda SCALGO Live till naturrestaurering.
Återställande av landskap med återvätning
Ea Baden är utbildad som miljövetare och humanekolog, och är specialist inom vattenvårdande åtgärder. Hon arbetar, bland annat, mycket med återvätning.
”Återvätning används idag som ett begrepp för återställning av våtmarker som bildat eller bildar torv och har dikats ut till fördel för torvbrytning, skogsproduktion eller jordbruk”, berättar Ea. ”Målet med återvätning är oftast att skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald eller reducera utsläpp av koldioxid.”
Till exempel, när man återväter torvmarker genom att höja grundvattennivån, bromsar man nedbrytningsprocessen av torven (kolet) i marken och därmed utsläpp av koldioxid. Om man däremot höjer vattnet över marken (överdämning) och skapar öppna vattenytor, ökar man förutsättningarna för biologisk mångfald. På torvmarker kan denna överdämning leda till en ökning av metanutsläpp.
”Vi använder SCALGO Live till att analysera topografin noggrant och hitta områden där vi kan uppnå mycket återvätning med få pluggar.”
Ea Baden, Ekologigruppen
Ute och mäter diken. Bilden visar hur tallarna växer till sig längs diket.
Mossar som har dikats ut har ofta en tillväxt av träd, bland annat tallar, längs dikena.
"Om man återväter marken, försämrar man förutsättningar för trädväxt” förklarar Ea. ”Då skapar man i stället öppna områden som gynnar till exempel vadarfåglar. Och i den blötare miljön växer vitmossan bättre. På så sätt skapas förutsättningar för ökad biologisk mångfald. ”
Hur man väljer att göra återvätningen, beror på vad målet med det specifika projektet är. Här hjälper Ea och hennes kolleger med att utarbeta den mest lämpliga planen.
Man återväter genom att placera pluggar i dikena med material som finns lokalt i området. Vanlig metod är att hugga ner träd lokalt, placera dem i diket och fylla med torv från en grop nära diket.
”Det leder till att vattennivån höjs uppströms från pluggen.”
Exempel på återvätningsprojekt i SCALGO Live. De små, svarta linjerna är pluggar.
När man placerar pluggar betyder topografin mycket. Ea och hennes kollegor strävar efter att skapa så mycket effekt som möjligt bakom pluggarna, genom att placera pluggarna strategiskt.
”Vi använder SCALGO Live till att analysera topografin noggrant och hitta områden där vi kan uppnå mycket återvätning med få pluggar. Vi placerar pluggarna i SCALGO Live för att visa hur projektet skall utföras”, beskriver Ea arbetsprocessen. ”När vi placerar pluggar, tänker vi ju också på kostnader - vi vill skapa mycket återvätning med så få pluggar som möjligt”.
Pluggarna placeras genom at noggrant analysera topografin.
Förutom topografin, är det intressant att se på historiska kartor. Man ser inte alltid alla diken i höjdmodellen eftersom de kan ha vuxit igen, men i historiska kartor kan man ofta se var diken legat ursprungligen. Då kan man använda terrängediteringar i SCALGO Live till att rita in de gamla dikena i topografin och därefter placera pluggar.
”Det som också är intressant i dessa projekt är, att man ofta har fel bild av varifrån vattnet kommer eller hur det såg ut för länge sedan, innan man dränerade,” resonerar Ea. ”Vi kan tro att ett område har varit en våt mosse utan egentlig avrinning, men när vi ser närmare på området inser vi att det alltid har funnits avrinning. SCALGO Live hjälper oss att förstå och visa historiken.”
Var är alla grodorna?
”Vi använder SCALGO Live till at förbereda fältarbetet för groddjursinventering”, berättar Fredrik. ”Själva inventeringen görs alltid om våren när det är vått i naturen, men vi förbereder arbetet och estimerar tidsåtgången i god tid innan vi sätter i gång med fältarbetet.”
Fredrik är vattenekolog och arbetar mycket med groddjursinventeringar vid bedömningar av exploateringsprojekt som kan påverka grodornas miljöer. Eftersom groddjur är skyddade behöver man undvika att skada dem. Dessutom kan deras livsmiljöer vara skyddade och då behövs även åtgärder för att upprätthålla naturmiljöns ekologiska funktion för groddjur.
För att förbereda inventeringen görs kartor över var vatten samlar sig i området, dvs. var det finns lågpunkter, och hur vattnet rör sig i landskapet.
”Vi försöker hitta grodornas livsmiljöer och spridningsvägar”, förklarar Fredrik, ”alltså, var groddjuren trivs och rör sig”.
”SCALGO Live är väldigt värdefullt, för vi får snabbt en uppfattning av området och kan göra inledande bedömningar av om det finns förutsättningar för groddjur. Oftast finns inte sådan information sedan tidigare.”
Fredrik Engdahl, Ekologigruppen
Lågpunkter är en bra indikation på troliga livsmiljöer för groddjur.
Jordarten i området betyder också något. Om det är en jordart med lite infiltration, till exempel lera, så kan det samla sig mera vatten i området.
”Tidigare arbetade vi i GIS”, fortsätter Fredrik, ”och då skulle man plocka och pussla ihop data. Det tog lång tid. SCALGO Live är väldigt värdefullt, för vi får snabbt en uppfattning av området och kan göra inledande bedömningar av om det finns förutsättningar för groddjur. Oftast finns inte sådan information sedan tidigare.”
Vanlig padda på väg till lekmiljöer. Hanen paxar en hona och passar på att åka snålskjuts.
”I samband med en exploatering, kan vi dra in planerade fastighetsgränser i SCALGO Live och då ser vi direkt hur fastigheterna förhåller sig till grodornas livsmiljöer och spridningsvägar.” förklarar Fredrik.
En möjlig åtgärd för att upprätthålla ekologisk funktion för groddjur kan vara en ny damm. Då är SCALGO Live också användbart – med en detaljerad beskrivning av topografi med mera, kan man snabbt bedöma var det lönar sig at placera åtgärder.
”Fokus med många åtgärder är att säkra att groddjuren har det lika bra som tidigare och helst ännu bättre, ” avslutar Fredrik.
Vi renar vattnet!
Anlagda eller restaurerade jordbruksvåtmarker fungerar som reningsverk som hanterar näringsämnen från jordbruk och placeras nedströms stora arealer av åkermark. Dessutom har de en positiv effekt på flora och fauna i det utdikade jordbrukslandskapet.
”Vi planerar våtmarker tillsammans med markägare,” berättar Ea. ”Områden som annars inte har hög produktion och kanske ofta är blöta kan vara intressanta för markägaren att tillhandahålla för anläggning eller restaurering av våtmark.”
Det kan handla om jordbruksareal som tidigare har varit betesmarker, men som man har försökt ta i bruk till odling, när man inte längre har djur.
Exempel på en jordbruksvåtmark.
”För att rena vatten i våtmarken vill vi att rinnvägen genom våtmarken blir så lång som möjligt,” fortsätter Ea, ”vi skapar inte runda våtmarker, utan avlånga arealer för vattnet att långsamt ta sig genom med djuphålor och grunda miljöer med vegetation för att renas från fosfor och kväve.”
”Det går med några klick och så kan vi göra en uppskattning av volymer och massbalans.”
Ea Baden, Ekologigruppen
”Vi vill som utgångspunkt alltid anlägga våtmarker genom dämning. Då undviker vi att i många fall förbruka stora mängder diesel som är ändlig och släpper ut växthusgaser, samt eventuellt schakt av torv. ” förtydligar Ea.
Detta är ofta svårt i det flacka landskapet, eller på platser med mycket infrastruktur. Det begränsar hur högt man kan dämma vatten utan att äventyra för allmänna och enskilda intressen.
”I de fallen kan vi behöva schakta. Då är det bra att ha koll på volymer och massbalansen mellan schakt och fyllnad.”
Våtmarkerna kan planeras i SCALGO Live med hjälp av terrängeditering.
”I SCALGO Live kan vi skapa våtmarker med hjälp terrängediteringsverktygen”, förklarar Ea. ”Det går med några klick och så kan vi göra uppskattningar av volymer och massbalans.”
Planering av våtmarker är en administrativt rätt tung process. Där är en hel del arbete med tillåtelser som ska sändas in och anmälningar som ska göras.
”Det är en rätt komplicerad process och det är inte många som har kompentenserna till att få igenom det hela,” fastslår Ea, ”men här i Ekologigruppen har vi kunskapen.”
